bjorkelundsjilla

Kom nyss in från en härlig promenad med Jilla.
Kom på under promenaden att jag skulle gå upp till en sjö ganska nära där vi bor. Det är ett elljusspår runt så det bli perfekt, har inte varit där sedan snön kom. Dumma matten hade på sig sina sommar gympadojjor dagen till ära. Dumt när man ska upp i skogen där det är massor av snö men mycket snällare mot mitt onda knä.
 
Börjar att gå och kommer runt en kurva efter kurvan kommer det en ganska brant backe, tittar upp i backen och ser en Tervuren (stavning) och dennes matte. Märker även att den är lös. Sätter ner Jilla bredvid och väntar på att matten ska koppla sin hund, men för varje steg matten tar så tar hunden två skutt närmre Jilla. Tvingar Jilla att sitta kvar för man ser att hunden är nervös (vet det sedan innan också) matten lockar knappt på sin hund och när hunden är kanske en halv meter framför oss vågar den inte komma närmare. Matten kommer fram och får tag på sin hund. Berömer att "han" (Jilla) är så lugn. Ja jo säger jag det är HON!
Ja min är lite nervös tror jag (Nähä!?) Får hon hälsa? 
Hunden ville inte alls hälsa...

Kvinnan fortsätter och säger att det var jobbigt att gå nerför backen det är så mycket snö. Och hunden drog så mycket att hon höll på att ramla så hon släppte henne. Jag brukar aldrig möta folk här. (Konstigt tyckte jag då denna stigen är en av det vanligaste hund folk tar men var tyst.) Jaha ska du uppför frågar hon och jag sa JA! (kändes som den dum fråga då hon såg att jag kom gåendes nerifrån påväg upp)
Jaja men hoppas att det inte gjorde något.
Nejdå sa jag men håll koll på hunden nästa gång! 

Gör ju absolut inget att träffa på hundar på det viset med Jilla men hade det varit Duxen hade de varit en helt annan sak. Det man blir mest förvirrad över är varför man hellre släpper hunden när den drar istället för att ta tag i problemet. Hunden får ju liksom som den vill när den får gå lös och kanske förknippar att drar jag så kommer jag lös.? Vad vet jag.

Fortsatte iallafall upp för hela backen men när jag kom upp så var det fullt av snö kändes som ganska meningslöst att gå där när man åkte igenom vart annat steg. Så vi gick ner igen och genom golfbanan istället så Jilla fick springa lös. Och ja jag vet att hundarna inte får vara lösa nu men på en golfbana (speciellet våran) så ser men hela fältet och har koll på om det kommer något. 

  
Mattes bästaste älskling!
ÄLSKAR DIG ÖVER ALLT ANNAT.
ALWAYS AND FOREVER
     
  
Jilla med sinda rosetter och pokal från
Rottweilerklubbens årsmötesutställning. :D

...En Rottweiler
Får du:
1. Stå ut med tassar i ryggen (som kräver mer plats) mitt i natten.
2. Svarta sängkläder, även om dom var vita från början.
3. En som tar ditt täcke. Inte för att sova under, utan ovanpå!
4. Någon som snarkar/drömmer så högt att du vaknar.
5. Du kommer aldrig någonsin vilja byta bädd!!! :)

I min bok är det inte helt okej att kliva upp tio i åtta dagen efter sin födelsedag för att ta hand om en helt galen valp!!
Även om jag gick och la mig tidigt så är den tiden inte mänsklig i min värld. Inte Jillas heller. Hon ligger i sängen och sover ännu, eller hon var ner åt mat och gick ut och kissa/bajsa sen åter till sängen.
Julle verkar inte alls ha tänkt att han bör sova efter maten, nu står han och små morrar och skäller lite på något ute i hallen.

Bilden tagen av Emelie Eriksson

Japp då var det dags att skriva lite här då, nu har det ju hänt något att skriva om iallafall.
Igår var dagen då Tarmen aka Julle skulle äntra utställnings ringen för första gången. Tidig morgon drog vi oss upp och styrde ratten mot Sundsvall.

Vi var framme i god tid och kunde ställa upp våra stolar och hälsa på massa folk innan det drog igång. Julle två av hans syskon och två valpar till kom in i ringen. Julle hade nummer 2 efter sina bröder och när domaren kommer fram och ska titta på skit hundens tänder så ville han inte visa. :( Jävla skit tänkte jag han kommer att åka ut. Men när det var vår tur så ställde jag upp honom ohc hur han stod! Så jäkla bra. Springa var han inte så bra på men några trav steg fick vi till.
När alla var bedömda så ställde domaren Julle som etta för att sedan springa ett varv till. Julle slutade som etta och skulle senare gå in mot bästa valpen i 6-9 månader. Så ut ur ringen hämta mer godis, hann säga  några ord till mamma och hon berättar att det hade kommit fram några och frågat om jag ville ställa en tik, då dom inte hade någon som kunde springa med henne. Dom kom fram till mig innan jag skulle in i ringen och jag sa JA! om jag inte fortfarande är i ringen med Julle.

In mot den ganska mycket större valpen och där kändes det som att "vad har en valp som nyss fyllt 4månader att sätta emot en sådan stor valp?" Den större valpen vann men dommaren kom fram och sa det att det var nära riktigt nära att Julle skulle ha vunnit då han tyckte att hans huvud var så otroligt bra... Jäkla skit.

Ut med Julle få reda på att det ska vara uppfödar grupp och avels grupp för han och hans syskon så då var det bara in igen. Där gick det också bra i och för sig så var vi ensama som ställde upp men ändå. ;)

Ut med Julle och ta tiken hade aldrig träffat henne fick reda på namnet och att hon älskade korv och köttbullar. Tur att jag hade sånna. :) En otroligt lång väntan blev det, många tikar skulle bedömas och tiken var ganska nervös. Skulle jag också varit om en helt främmande människa dragit med mig för en bedömning. :S Hon fick iallafall Excellent men där tog det tyvärr stopp.

Ett litet andrum kom sedn då jag kunde äta frukost och prata med folk. För att sedan gå in i ringen med Jilla. Inga förväntningar på henne alls då det senaste utställningarna gårr ganska bajs. Men in gick vi startade som hund nr 1 av 20 så det var ju nice iallafall. Vi visade tänderna (ganska svårt med allt löst skinn) sprang och ställde upp oss. Jag måste skryta nu alltså fy FAN vad min hund kan ställa upp sig snyggt utan dubbel handling. Bara matte har goda karrasar så funkar det perfekt. :D Jilla fick ett Excellent och vi fick vänta lite på de andra. In igen och nu var det 9st som fått Excellent. Domaren började plocka bort tikar och Jilla fick vara kvar. Tillslut var vi bara fyra kvar. Varav 3st med samma pappa...Coolt. Jilla placerade sig som 2:a av dessa med Ck. Hon fick även lappar om att hon skulle tävla om bästa huvud och bästa rörelser. Say what! OCD hunden som alltid fått nerslag på rörelser ska nu tävla om bästa rörelser.
I bästa tik gick det inte så bra oplacerad men det var många tikar som fått Ck så att hamna på 6-7 var ganska bra i mina ögon. Jilla min älskade stjärna! :D

Hur gick det då i bästa huvud, bästa rörelse nja inte alls bra men jag är otroligt nöjd med Jilla och Julle. Kritiken går att läsa på vovvarnas hemsida.
Bilder på vinsterna kommer nog att komma upp imorgon om vädret och tiden håller. ;)