bjorkelundsjilla

Kom nyss in från en härlig promenad med Jilla.
Kom på under promenaden att jag skulle gå upp till en sjö ganska nära där vi bor. Det är ett elljusspår runt så det bli perfekt, har inte varit där sedan snön kom. Dumma matten hade på sig sina sommar gympadojjor dagen till ära. Dumt när man ska upp i skogen där det är massor av snö men mycket snällare mot mitt onda knä.
 
Börjar att gå och kommer runt en kurva efter kurvan kommer det en ganska brant backe, tittar upp i backen och ser en Tervuren (stavning) och dennes matte. Märker även att den är lös. Sätter ner Jilla bredvid och väntar på att matten ska koppla sin hund, men för varje steg matten tar så tar hunden två skutt närmre Jilla. Tvingar Jilla att sitta kvar för man ser att hunden är nervös (vet det sedan innan också) matten lockar knappt på sin hund och när hunden är kanske en halv meter framför oss vågar den inte komma närmare. Matten kommer fram och får tag på sin hund. Berömer att "han" (Jilla) är så lugn. Ja jo säger jag det är HON!
Ja min är lite nervös tror jag (Nähä!?) Får hon hälsa? 
Hunden ville inte alls hälsa...

Kvinnan fortsätter och säger att det var jobbigt att gå nerför backen det är så mycket snö. Och hunden drog så mycket att hon höll på att ramla så hon släppte henne. Jag brukar aldrig möta folk här. (Konstigt tyckte jag då denna stigen är en av det vanligaste hund folk tar men var tyst.) Jaha ska du uppför frågar hon och jag sa JA! (kändes som den dum fråga då hon såg att jag kom gåendes nerifrån påväg upp)
Jaja men hoppas att det inte gjorde något.
Nejdå sa jag men håll koll på hunden nästa gång! 

Gör ju absolut inget att träffa på hundar på det viset med Jilla men hade det varit Duxen hade de varit en helt annan sak. Det man blir mest förvirrad över är varför man hellre släpper hunden när den drar istället för att ta tag i problemet. Hunden får ju liksom som den vill när den får gå lös och kanske förknippar att drar jag så kommer jag lös.? Vad vet jag.

Fortsatte iallafall upp för hela backen men när jag kom upp så var det fullt av snö kändes som ganska meningslöst att gå där när man åkte igenom vart annat steg. Så vi gick ner igen och genom golfbanan istället så Jilla fick springa lös. Och ja jag vet att hundarna inte får vara lösa nu men på en golfbana (speciellet våran) så ser men hela fältet och har koll på om det kommer något. 

  
Mattes bästaste älskling!
ÄLSKAR DIG ÖVER ALLT ANNAT.
ALWAYS AND FOREVER
     
  
Jilla med sinda rosetter och pokal från
Rottweilerklubbens årsmötesutställning. :D