bjorkelundsjilla

Nu börjar det att dra ihop sig för att åka till Mellansel och åka tåg hela natten. Mys! Eller inte. Riktigt nervös inför tentan är jag och jag håller varenda liten tumme som jag har för att jag ska klara den. Som tur är så har jag hela natten och hela dagen imorgon på mig att plugga lite till. Men jag kommer att vara nervös iallafall. Hatar allt vad prov och tentor heter. Har inte nerver för det! :S Jag blir alldeles för stressad när jag sitter där och skriver å inte blir det bättre när folk börjar bli klara. För då ska det prasslar i påsar eller väskor innan man kan ta sin röv och gå ut. Hatar det! Men jag har bestämt mig för att inte bli stressad... (kommer nog inte funka så bra men ska försöka)

Så under den här veckan kommer det nog att bli ganska tyst här inne. Kanske kommer det in något SMS inlägg om det nu vill fungera som det inte gör ibland. Kommer hem på Söndag kväll/natt ser väl om jag orkar skriva då eller på måndag eller någon annan dag det ser vi.

Vi fortsätter vår resa med nästa "del"

Publicerat 19 Maj 2009

Ja då var man hemma igen då efter drygt ett dygn nere i Västerås. Ska ta allt från början!

Resan startade vid kl 10 på Söndagen, vi körde ner till Sundsvall för att där byta bil till lille Hälge! Sedan var det bara att brumma vidare. Vi var framme i Västerås vid 16,30. Där det blev en mycket trevlig kväll men mycket skratt och prat om hundar. Måndagen började 06,45 självklart så kunde inte Jilla och Jamo hålla sig ifrån varandra så det var lite brottningsmatch ett litet tag. Vi hade tid på Strömsholm kl 08,30 och det började med att vi fick sitta och vänta eftersom dom hade blivit sen med den första patienten för dagen, men det är sånt som händer. Vi kom iallafall in på undersökning vid 9. Mycket böjningar och kontrolerande av Jilla. Sedan blev det bestämt att Jilla skulle sövas för att det skulle tas nya röntgen bilder på armbågarna. Jilla sövdes och plåtar togs ett tag senare. Sen blev det en låååång väntan kan jag lova. Vi satt i väntrummet med en sovande Jilla i över en timme utan att veta vad som händer. Sedan kommer dom ut och säger att datasystemet inte ville vara med något mer och att dom hade tappat bort bilderna på Jillas Högra armbågar så vi skulle vänta lite till sen skulle vi ta nya. Till saken hör att Jilla hade börjat att visa tecken på att hon höll på att vakna. Efter ytterligare en stund kom Veterinären ut och sa att dom hade hittat bilderna och att vi skulle komma och titta på dem. Hon kunde inte säga så mycket om bilderna utan att konsultera med ortropeden innan och hon var inne på operation minst till lunch. Så vi fick lämna Jilla där utan att veta om dom skulle göra något med vänster/höger eller någonting alls. Under tiden vi väntade på att få höra något så åkte vi till Stefan på Redog för att prata lite med honom om rehab och annat här hemma.

Tiden gick och vi fick inte höra något vid 16,00 ringde mamma till dem för att kolla och då fick hon veta att Jilla låg inne på operation DÅ! Men vi fick inte veta vad dom gjorde. 16,25 ringer veterinären och säger att dom är klara och att Jilla precis har kommit till uppvaket. Hon berättar att dom gick in i vänster armbåge och hittade inte någon lös benbit bara lite mjukt broskfragment som dom tog bort. Vi kunde komma och hämta Jilla om ca en timma så vi for runt lite, åkte till Stefan en gång till på andra ärenden men eftersom vi visste vad dom gjort så berättade vi det för honom. Han gjorde förslag på att jag och Jilla skulle åka ner en vecka till honom och köra intensiv rehab för att få några resultat. Så den 8/6 åker Jilla och jag ner till Västerås och bor hos Katarina och Ove där vi kommer att gå till Stefan två gånger per dag. När vi skulle hämta Jilla så var det kö på E18 för att dom höll på att lägga om asfalten, mamma blev väldigt stressad för att Jilla var i en bur på sjukhuset alldeles ensamen. När vi kom dit fick vi sitta och vänta ytterligare. Efter ungefär 20 min ropar dom in oss och då kommer det bara en assistent utan Jilla! Han säger att Jilla inte var vaken ännu så vi fick sitta ner ytterligare lite till. Tio i 7 fick vi äntligen ut henne, groggy och ostadig på benen.

Där började våran 6-6,5 timmes bilfärd hem. Första stoppet gjordes i Tönnebro för att Jilla skulle få lite fil i magen och mamma och jag lite fika. Vi körde och körde men vägen tycktes aldrig ta slut! Halv 2 var vi äntligen hemma. Jag stupade i säng, men Jilla som då hade börjat vakna till tyckte att det var onödigt att sova så det blev lite promenad fram och tillbaka hemma på gården sen kunde hon somna men hon fick ju inte sova på någon av sina älsklings platser. Mammas säng och soffan! Pissigt tänkte Jilla skulle jag tro!

Så nu ett tag framöver kommer det inte att hända så mycket här hemma och det menas inte så mycket här inne heller!

Kram Linda

Tänkte publicera nästa "del" av Jillas historia nu.

Publicerat 25 April 2009

Ja så har vi varit på återbesök nere i Strömsholm, finns inte så jätte mycket att säga! Dom tyckte att Jilla haltade för mycket på högerben ännu för att gör ett nytt ingrepp på den vänstra. Den veterinären som vi hade denna gången var inte alls lika bra som den andra, varför kan man inte få samma som har tittat på henne en gång redan ist för en som läser från journalen? Veterinären ville inte alls göra något och om mamma inte hade varit så rapp i käften (ursäkta men kom inte på något bättre ord) så hade vi fått gå därifrån utan att få någonting gjort. Både mamma och jag kände att vi åker inte över 50mil enkel resa för att inte få någonting gjort, sagt och gjort så nästan tvingade mamma dem att ta ett ledvätse prov för att se att det inte var någon infektion i högerben. Veterinären tyckte att det var mycket onödigt att vi skulle göra det eftersom det var så otroligt sällan det hände men dom gjorde det iallafall. Dom hittade inte så jätte mycket förändringar men bestämde sig ändå för att spola rent innut i benet för att vara på den säkra sidan. Men veterinären var inte alls glad på oss som inte hade Jilla i bur för att hon var ju alldeles för livlig . Konstigt att en 10månaders valp är livlig? Svar nej! Vi frågade även om en spruta (Catrophen) som man ska ta en gång i veckan i 4 veckor, hade hört att Jambo, Jillas brorsa hade fått den och det hade funkat bra. Så nu får Jilla sånna sprutor.

Jag kanske inte ska ta ut någonting i förskott men jag tycker att Jilla är mycket bättre i benet nu än vad hon var innan. Jag håller alla mina fingrar och tår att allt detta är över snart. För en så livlig hund ska inte behöva vara så stilla.

Vi har iallafall uteslutit alla utställningar inklusive Vännes utställningen, för Jilla kommer inte att vara halt fri och om hon mot förmodan är det så har hon inte hunnit få tillbaka alla hennes muskler.

Nu känns det som om jag repeterar mig väldans mycket men jag måste tacka Katarina och Ove ännu en gång för att ni är så otroligt underbara människor som tar emot oss i ert hem och gör våran vistelse så otroligt mycket roligare.

Hoppas vi kan ses någon gång utan problem med våra hundar!

Nu vet jag inte något mer att skriva om. Har ni frågor så kan ni väl skriva dem till mig!? 

Kram Linda 

Publicerat 29 Mars 2009

Nu har jag tänkt berätta en sak som har legat som en sten över mitt hjärta ett längre tag. Jag känner att jag kan skriva om det nu, när jag vet att det inte är mitt fel att det blev såhär.

För någon månad sedan började Jilla att halta. De första dagarna trodde vi att hon hade halkat och sträckt sig eftersom det hade varit så halkigt. Men när det inte gick över började vi fundera varför det inte gick över, mamma och jag bestämde med hjälp av Jenny på Rottrobis, att vi skulle till en veterinär. Vi åkte till en veterinär station som ligger i närheten. Där blev det en ordentlig genom koll av Jilla, veterinären klämde henne på "smalbenen" (Radius, Ulna) och Jilla högg, hårt! Jag fick ta huggen så jag vet! Jilla sövdes och röntgen gjordes jag tror att dom tog 10 bilder på båda frambenen. Veterinären kunde inte se något alls på bilderna men tyckte att vi skulle skicka armbågsbilderna ner till SKK för att vara på den säkra sidan. Slutsatsen av besöket var benhinneinflammation. Vi fick en kur Rimadyl och strikt vila. Svaren från SKK var att dom inte hittade någonting alltså prel. ua.

När Jilla hade ätit upp kuren och det inte hade blivit bättre så ringde vi veterinären igen, men hon sa rätt ut att hon inte kunde hjälpa oss längre. Hon ville att en ortoped skulle titta på henne. Mycket bra tycker jag att dom kan säga att dom inte kan göra mera istället för att gnata på och inte komma någonvart. Veterinären hjälpte oss med en remiss till Strömsholm.

Vi fick en tid den 24/3 (dagen efter min födelsedag) för undersökning och röntgen. På röntgen visades ingenting, utom ett vitare område inne i benet. Dagen efter så blev det en artroskopi! Inne i benet hittades en måttligt stor lös benbit med andra ord OCD (Osteochondros) och FCP (fragmentering av processus coronoideus). Nu är det ännu en gång strikt vila i två veckor sedan ska vi börja med simträning med förhoppningar på att allt ska bli bra!

Vi har frågat varför det blir såhär och svaret blir alltid hon har vuxit för fort, så att tillväxtzonerna inte har hunnit med. Vi hade inte kunnat göra något annorlunda för att förhindra detta, det känns jätte jobbigt att se sin "lilla" valp på det sättet jag ser henne nu. Hon får inte vara valp! Man ser energin spruta ur öronen på henne men hon får inte leka, busa ja allt det där som en valp ska göra. Men förhoppningsvis så ska hon bli helt återställd och kunna vara valp senare i livet.

Nu när jag ändå skriver så vill jag passa på att tacka Katarina och Ove för att ni var så otroligt snälla som lät oss bo hos er under tiden och för att ni fanns vid vår sida hela tiden. Jilla vill skicka ett speciellt Tack till mamma Lilla och bror Jamo för att hon fick komma in i erat hem! Jag vill även tacka Stefan på Redog (www.redog.se) som tog sig tid att titta igenom Jilla och för att du tydde veterinär journalens alla hieroglyfer.

Kram/ Linda

Måndag idag! En till helg har flygit förbi!
Ska inte skriva så jätte långt idag/kväll. Har inte så mycket att komma med utan jag skriver bara lite. Tror ni inte att solen hann gå och sova innan batterierna till kameran hade laddat klart i fredags? Jojo minsan det hann han!!! Så inga nya bilder på Jilla inte. :(

Tänkte jag skrev för ett tag sedan och frågade er om ni ville läsa mina gamla blogg inlägg från tiden då Jilla blev dålig. Och nu ska jag ta mig i kragen och lägga upp dem. Lägger bara upp ett ikväll orkar inte mer. Lägger kanske in de resterande imorgon eller övermorgon. Måste ju plugga nu!!!!!
 Alla texter kommer att vara i sin helhet det enda som är ändrat är sånt som jag nu vet namn på och inte visste förr.

Hade skrivit ett sms blogg inlägg när jag satt ute och har det kommit in här? Svar nej! Men nu när jag skriver det här så kommer den med all säkerhet att komma in bara för att jävlas!

Satt iallafall ute i solen och pluggade och tyckte att jag var värd en liten paus. Och när jag satt där och kände paus suget så kände jag att jag var sugen på att ta tag i kameran och gå lös med den! Jilla var ute och solen lyste så det var ju perfekt var som ganska länge sedan jag knäppte på Jillla. Alldeles för länge sedan skäms en aning till och med. Jaja jag gick in för att göra stora kameran klar med minneskort och allt. Och vad händer när jag tar upp kameran från väskan? Jo något stolpskott har glömt att stänga av kameran innan den har lagt ner kameran i väskan!!! :@ Om stolpskottet är jag eller någon annan det vet jag inte men slut på batteriet var det och inga bilder blev det. Å jag som var så sugen på att knäppa på Jilla!! Snabla skit!
Hoppas solen skiner när batterierna är laddade! för kort de ska jag knäppa... Sen om dom blir bra det är en annan sak eller det är ju Jilla jag knäpper på så självklart blir dom bra! ;)

Nu händer det inte mycket på det här stället måste jag erkänna! Men idag ska jag försöka åter berätta sommaren! Den har haft både sina upp och nedgångar men mest upp! :) 

Sist när jag skrev så hade Jilla börjat halta igen och jag var helt förstörd, nu är hon bra och Stefan har tittat på henne och han tycker att allt ser bra ut! :) Han tittade på henne när hon sprang i ringen på utställningen nere i Västerås. Den gick inte så jätte bra Jilla åkte ut med en 2:a för hennes rörelser var inte bra (?) Domaren tyckte inte om så många hundar alls om jag säger som så. En tik åkte ut med en 2:a för att hon har en snedställd tand såvitt jag vet är inte det ett fel!? Någon annan som vet? Jag tyckte iallafall att Jilla skötte sig bra i ringen, sen att det var första utställningen i öppenklass känns det bra eller bra och bra nu tar jag det med en klack spark men då var jag ganksa besviken. När Stefan sa att det såg bra ut, det enda jag skulle göra var att öka takten!
Jaja sånt är livet, vi tar nya tag!  

Mycket välbygd tik. Bra propotioner.
Välskuret huvud. Bra bröst o bringa.
Lite låg manke. Bra rygglinje. Ganska knappt
vinklad bak och borde röra sig
bättre i båda ändarna. Bra massa.
- Domare: Hans Lehtinen, Finland
           

Vad har hänt mer då? Jag har varit ute och åkt båt en hel del i sommar, med bror och hans vänner. Det har varit en hel del partyn i sommar men så ska det ju vara på sommaren! :) Mycket tid har gått till att plugga inför nästa resa till Västerås, jag är skit nervös att jag inte ska klara det! En och en halv vecka kvar tills jag ska ner var har tiden tagit vägen? Pluggar varje dag nu inför vad som komma skall. Har börjat träna Jilla för att få upp lite muskler för om det blir någon utställning mer i år.

        

Skrev lite i ett annat inlägg att Jilla har slitit av en klo den har faktiskt växt fram nästan helt nu. Helt otroligt inte ens tre veckor har gått och nu ser man bara lite av pulpan på ovansidan sen är allt täckt! Känns lite snopet att det gick så snabbt tackade nej till ett mh här i stan för att klon var borta men när dagen kom så var den nästan läkt. Jaja vi får ta nästa tåg!